I förra veckan dök det upp en rapport från Arena idé som lanserades storstilat med en DN-debatt artikel. Ambitionsnivån kan man inte klaga på. På 50 relativt glesa sidor avhandlas – för att använda undertiteln på rapporten – inflation, ekonomisk politik, digitalisering och lönespridning. Inte bara för Sverige utan för Västvärlden, över de senaste decennierna. Resultatet blir en, låt oss säga, något selektiv läsning av forskningen på området.
Det finns mycket som man skulle kunna kommentera men jag ska begränsa mig till några observationer kring inkomst- och löneskillnadernas utveckling de senaste decennierna med fokus på utvecklingen i Sverige och USA. Här finns nämligen några av tveksamheterna i rapporten som drar långtgående slutsatser kring vad som hänt och varför.
Till att börja med är det viktigt att skilja mellan löneskillnader och inkomstskillnader (för den som är osäker på skillnaden finns en bra översikt från SCB här). I ingressen till DN-debatt artikeln antyds att ökade inkomstskillnader är resultatet av ökad lönespridning. Detta är inte fallet i Sverige. Den svenska löneutvecklingen de senaste decennierna framstår, speciellt i jämförelse med vad som hänt i USA, som ett under av jämnt fördelad utveckling.
Låt mig illustrera med några exempel. Bilden nedan visar löneökningarna för olika sektorer (fyrsiffriga SSYK-koder, varje punkt i bilden är en sektor) där sektorerna är sorterade efter lönenivån i början av perioden (lägst löner till vänster och sedan ökande åt höger).
Som syns i figuren finns inget tydligt mönster som skulle antyda att vare sig grupper med högre eller lägre löner skulle fått högre (eller lägre) löneökningar de senaste åren. Tvärtom är löneökningarna jämt spridda i relation till startårets nivå och också koncentrerade mellan 20-30 procentiga reallöneökningar.
Gruperar man sektorerna efter utbildningskrav (högre utbildning längre till vänster i figuren) ser bilden ut så här:
Löneökningar på mellan 20-30 procent för de flesta grupperna utan någon trend som relaterar till utbildning.
Gör man motsvarande där man grupperar yrken efter yrkets ”abstraktionsnivå” respektive hur ”rutinmässigt” yrket är (mått som används inom forskningen kring hur sannolikt det är att jobb automatiseras) så ser det likadant ut. Ingen trend och jämn utvecklingsnivå där i princip alla yrken sett löneökningar i samma storleksordning.
Ovanstående bilder är grupperingar på olika typer av yrken och utbildningsnivåer (för att dessa är prominenta i många förklaringsmodeller) och inte på individer. Nu spelar det inte någon större roll för även om man tittar på löneskillnader på individnivå så har det inte hänt mycket de senaste 15 åren. Bilden nedan är tagen från en utmärkt genomgång av utvecklingen av löneskillnader i den här rapporten skriven av Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund för Finanspolitiska rådet.
Sammanfattningsvis har alltså löneutvecklingen varit mycket jämnt fördelad i Sverige sedan 2000 (och det lilla som hänt är inte systematiskt relaterat till större löneökningar för grupper med initialt höga löner eller med högre utbildning eller inom sektorer som antas gynnas av teknisk utveckling).
Går man tillbaka ytterligare i tiden så har lönespridningen ökat något sedan 1980-talet men vi pratar fortfarande om en percentilkvot för P90/P10 som rör sig från 1,8 till strax över 2 (se bilden ovan) alltså att kvoten mellan en lön för en person vid 90de percentilen och en vid den 10de percentilen är runt 2; en hög lön är alltså ungefär dubbelt så hög som en låg lön. Att ökad lönespridning inte varit en huvudorsak bakom ökade inkomstskillnader konstateras också i Anders Björklunds och Markus Jänttis översikt av inkomstfördelningen i Sverige sedan mitten av 1970-talet.
Jämför man detta med USA så är bilden dramatiskt annorlunda. Här kännetecknas lönespridningen av en långsiktig trend av ökade löneskillnader som är tydligt kopplade till utbildningsnivå och där stora grupper inte sett några löneökningar alls under mycket lång tid. Denna trend har också fortsatt de senaste decenniet och står för den största delen av de ökade inkomstskillnaderna i USA. Nivåerna är också helt annorlunda. I den amerikanska lönestatistiken är P90/P10 i storleksordningen drygt 5. En ”hög lön” är alltså fem gånger så hög som en ”låg lön”. Några exempel på denna utveckling i USA visade jag i ett inlägg häromveckan och flera finns, i ett tidigare inlägg här, tillsammans med referenser till den enorma litteratur som kopplar denna utveckling till ökade utbildningspremier, automatisering och teknisk utveckling (studier som för övrigt lyser med sin frånvaro i studien från Arena, samtidigt som den raskt avfärdar vad den kallar för ”teknikmodellen”).
Hur ser det då ut med inkomstfördelningens utveckling i Sverige? Om man inte bara tittar på löner utan alla källor och ser till utfallet efter skatter och transfereringar och ser till de disponibla inkomsternas utveckling över tid i olika delar av fördelningen, vilken har utvecklingen då varit?
Jo, då har inkomstskillnaderna i Sverige som bekant ökat, även efter 2000 (vilket vi också skrivit om här på Ekonomistas otaliga gånger). Men till skillnad från utvecklingen i USA så är utvecklingen positiv för alla grupper samtidigt som den, i likhet med USA, är koncentrerad till toppen av fördelningen. I figuren nedan är den översta decilen, P90-100, också redovisad uppbruten på P90-99 och P99-100. Som synes har P90-99 haft en utveckling som är mycket närmare resten av fördelningen medan p99-100 är gruppen som sticker ut. (I det här sammanhanget är det förstås viktigt att påminna om att detta handlar om upprepade tvärsnitt. Det är inte nödvändigtvis samma personer som befinner sig i toppen från år till år).
I relation till rapporten från Arena kan man alltså konstatera följande: 1) ökad lönespridning är inte en viktig faktor i förklaringen av inkomstskillnader i Sverige (definitivt inte efter 2000 eftersom löneskillnaderna i det närmaste varit konstanta sedan dess). 2) Däremot är en ökad lönespridning en viktig faktor i att förklara de ökade inkomstskillnaderna i USA de senaste decennierna. 3) I det amerikanska fallet finns en enorm forskningslitteratur som kopplar den ökade lönespridningen till teknisk utveckling. 4) Just denna skillnad i olika effekter på lönespridning har fått många att poängtera att olika institutionella förhållanden och olika politik har en stor inverkan på utvecklingen (vilket vi skrivit om för länge sedan här). 5) Detta betyder ingalunda att underliggande förändringar i teknologi kan avfärdas som oviktiga för vad som händer med inkomstfördelningen i Sverige (se tidigare inlägg här). Vilka former dessa effekter tar påverkas dock säkert av politik och institutioner.
