Igår (2/12-2013) presenterade Konjunkturinstitutet rapporten Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms där man visade att den sänkta krogmomsen kan ha skapat upp till 4000 nya jobb inom restaurangnäringen. Men medan rapportens analys är välgjord vilar den på osäkra data och kortsiktiga utfall. Frågan är om man i slutändan kan dra någon skarp slutsats gällande momssänkningens effekter.
När jag läser Konjunkturinstitutets analys slås jag av att den är förhållandevis noggrann och baserad på bästa tillgängliga data och metoder för undersökningar av denna typ. Rapporten genomsyras dessutom av en intellektuell ärlighet i det att rapportförfattarna diskuterar flera av de uppenbara problem som analysen tampas med.
En sänkt skatt kan förväntas leda till lägre priser vilket ökar omsättningen. Rapporten finner att så också verkar ha skett sedan momssänkningen 2011. Men om detta i sin tur lett till ökad arbetsmängd, antingen i form av ökat antal arbetade timmar (t ex övertid) eller nyanställning, är svårare att visa.
Tyvärr är statistiken över antalet anställda och deras arbetade timmar inte tillräckligt omfattande för att man ska kunna studera effekten av momssänkningen. Diagrammet till höger ger vid handen att ingen betydande ökning skett efter 2011 (det vertikala sträcket). Detta gäller även efter jämförelse med andra branscher.
Istället jämförs löneinkomsterna, alltså summan av lön och antal arbetade timmar, i olika branscher. Detta är tyvärr ett mycket sämre och osäkrare mått. Här finner man att lönesumman inom restaurangnäringen ökade mer än i andra branscher efter momssänkningen 2011. Storleken på lönesummans relativa ökning motsvarar ca 4000 jobb, vilket alltså är det budskap som synts i media.
Men även om detta resultat kan stämma finns en del följdfrågor som först måste besvaras innan slutsatsen blir trovärdig.
- Kan vi utesluta att det inte är krogägarnas löner som ökar? Om vinstmarginalen ökat till följd av momssänkningen (det tar tid för nya aktörer att etablera sig, vilket skapar kortsiktiga vinster) skapas utrymme för större företagarinkomster. I en bransch där 36% är ensamföretag (enligt SCB) låter detta inte orimligt.
- Kan vi utesluta att det därutöver inte framför allt handlar om löneökningar till de anställda, och alltså inte nyanställningar? Med tanke på att 41% av företagen endast har 1-4 anställda, så är hypotesen om rent sharing, alltså att ägaren delar vinsten med dessa få anställda, inte heller långsökt.
- Om det trots allt är nyanställningar, vad är det som säger att detta inte handlar om folk som flyttat från andra branscher snarare än arbetslösa som fått jobb? Rapporten visar att lönetillväxten var lägre i exempelvis detaljhandeln (se t ex diagram 7); gick folk på krogen istället för att köpa prylar?
- Var det värt besväret? Enligt budgeten 2011 satsar regeringen 5,4 miljarder kr årligen på momssänkningen, vilket motsvarar 1,35 miljoner kr per nytt jobb! Är det ”bang for the buck” eller kunde vi använt pengarna klokare?
Dessa frågor representerar endast några av de aspekter som bör belysas innan säkra slutsatser kan dras i själva sakfrågan (ökade kroggästernas arbetsutbud när de slapp handla och laga maten som utredningen bakom reformen antog? Varför påträffas en effekt i Sverige medan liknande finsk reform inte gav upphov till några tydliga effekter alls?). Förhoppningsvis görs detta innan politiker-Sverige anser frågan avgjord och lägger den till handlingarna.
